funderingar kring ansvar + pengar = sjuk.
jag är återigen sjuk! det är verkligen inte kul, jag börjar bli måttlig less på denna feber och förkylning. men det kanske är så att nu då skolan har börjat så flyger alla basilusker omkring och bara väntar på att få landa på det perfekta offret, som väldigt ofta är jag. förutom att jag är ett jäkla offer för basilusker så känns det inte alls bra att bli sjuk första veckan då vi har vanliga lektioner i skolan. för det är ju nu man får veta vad vi ska göra under terminen osv. ja, jag vet att jag låter som en plugghäst. men so what?! jag tänker vara det under gymnasietiden, för jag vill kunna få ett bra yrke sen! ni kan skratta åt mig nu, men jag kommer att skratta åt er sen.
sen senast jag skrev blogg så har jag funderat på det här med pengar. dom bara försvinner från mitt konto och jag tycker inte att jag har köpt nånting. men nu då jag tänker efter så inser jag att det inte har gått EN gång utan att jag har kommit hem med påsar efter att jag har varit på stan i sommar. tragiskt det känns, men det är sant! och det konstiga är, jag tycker inte att min garderob för några nya medlemar! varje gång jag tittar i den så ser jag bara samma, gamla kläder som ligger i högar. och jag vill bara gråta, för jag vill ha uppdatering. vilket jag fått de senaste 95689 gångerna jag varit på stan. men jag är nog en sån som tycker att ett klädesplagg blir gammalt så fort det kommer in genom dörren. sen så har jag ju inte fått studiebidrag under juli och augusti, tror jag det var, eftersom jag fyllt 16. och det gör jävligt mycket i plånboken. men för mig har det varit bra att inte få dom där slantarna som jag är van vid att få varje månad. det har hjälpt mig att nu inse att jag måste börja prioritera pengarna som jag har. så som man gör då man är vuxen.
på tal om vuxen! i veckan så började vi ju med vanliga lektioner i skolan och en lärare pratade med oss om vad gymnasiet innebär och bla bla bla. ni fattar vad jag menar kanske? han fick mig i alla fall att inse att gymnasietiden kommer att bli vad vi gör den till. (det där lät vuxet, och kanske lite poetiskt?) det kommer inte att finnas lärare som springer efter dig för att berätta om läxor, prov och sånt och verkligen inte ha djupa samtal för att du skolkar, som det var i grundskolan. okej, jag kanske tog det hela lite hårt. men det var så jag såg på saken. sätten som den här läraren berättade det här för mig och min klass sa mig att det är ansvar som gäller nu, och ingenting annat! ni är snart vuxna människor, och ansvar ingår i det livet. det är lite skrämmande faktiskt, att jag snart inte kan gå till mamma och pappa så fort jag har det lite knapert.
åh! hela mitt huvud spränger verkligen just nu och det har det gjort större delen av dagen om jag ska vara ärlig. det kommer säkert att göra det imorron också. men det blir nog skolan ändå, jag blir tokig av att bara sitta här hemma och inte göra nånting! eller ja, om det nu inte blir skolan för mig så ska jag se pb, första säsongen. en god vän till mig var så snäll och lånade ut boxen till mig. pb är verkligen bra och det är inget minus att wentworth miller är snygg heller, haha!
snygga killar är aldrig fel. det kanske säkerligen många hålla med mig om. och JA, jag vet att det inte är utsidan som räknas. min mamma och många andra har faktiskt berättat det för mig! fast, det är klart att jag skulle mycket hellre vilja ha en jättesnäll kille som har ett hjärta av guld och allt det där som finns i sagorna men som är skitful än en kille som har drömmarnas utseénde men mardrömmarnas personlighet. lyckost dom som finner killen, eller tjejen, som har både drömmarnas utseénde och drömmarnas personlighet. aaawwh! me like.
nej, drömmen om den perfekta får avsluta bloggen för den här gången. det kanske inte blev det mest intressanta inlägg, men det får duga. för jag är sjuk, ha överseénde gott folk!
peace!
julia månsson.
sen senast jag skrev blogg så har jag funderat på det här med pengar. dom bara försvinner från mitt konto och jag tycker inte att jag har köpt nånting. men nu då jag tänker efter så inser jag att det inte har gått EN gång utan att jag har kommit hem med påsar efter att jag har varit på stan i sommar. tragiskt det känns, men det är sant! och det konstiga är, jag tycker inte att min garderob för några nya medlemar! varje gång jag tittar i den så ser jag bara samma, gamla kläder som ligger i högar. och jag vill bara gråta, för jag vill ha uppdatering. vilket jag fått de senaste 95689 gångerna jag varit på stan. men jag är nog en sån som tycker att ett klädesplagg blir gammalt så fort det kommer in genom dörren. sen så har jag ju inte fått studiebidrag under juli och augusti, tror jag det var, eftersom jag fyllt 16. och det gör jävligt mycket i plånboken. men för mig har det varit bra att inte få dom där slantarna som jag är van vid att få varje månad. det har hjälpt mig att nu inse att jag måste börja prioritera pengarna som jag har. så som man gör då man är vuxen.
på tal om vuxen! i veckan så började vi ju med vanliga lektioner i skolan och en lärare pratade med oss om vad gymnasiet innebär och bla bla bla. ni fattar vad jag menar kanske? han fick mig i alla fall att inse att gymnasietiden kommer att bli vad vi gör den till. (det där lät vuxet, och kanske lite poetiskt?) det kommer inte att finnas lärare som springer efter dig för att berätta om läxor, prov och sånt och verkligen inte ha djupa samtal för att du skolkar, som det var i grundskolan. okej, jag kanske tog det hela lite hårt. men det var så jag såg på saken. sätten som den här läraren berättade det här för mig och min klass sa mig att det är ansvar som gäller nu, och ingenting annat! ni är snart vuxna människor, och ansvar ingår i det livet. det är lite skrämmande faktiskt, att jag snart inte kan gå till mamma och pappa så fort jag har det lite knapert.
åh! hela mitt huvud spränger verkligen just nu och det har det gjort större delen av dagen om jag ska vara ärlig. det kommer säkert att göra det imorron också. men det blir nog skolan ändå, jag blir tokig av att bara sitta här hemma och inte göra nånting! eller ja, om det nu inte blir skolan för mig så ska jag se pb, första säsongen. en god vän till mig var så snäll och lånade ut boxen till mig. pb är verkligen bra och det är inget minus att wentworth miller är snygg heller, haha!
snygga killar är aldrig fel. det kanske säkerligen många hålla med mig om. och JA, jag vet att det inte är utsidan som räknas. min mamma och många andra har faktiskt berättat det för mig! fast, det är klart att jag skulle mycket hellre vilja ha en jättesnäll kille som har ett hjärta av guld och allt det där som finns i sagorna men som är skitful än en kille som har drömmarnas utseénde men mardrömmarnas personlighet. lyckost dom som finner killen, eller tjejen, som har både drömmarnas utseénde och drömmarnas personlighet. aaawwh! me like.
nej, drömmen om den perfekta får avsluta bloggen för den här gången. det kanske inte blev det mest intressanta inlägg, men det får duga. för jag är sjuk, ha överseénde gott folk!
peace!
julia månsson.
Kommentarer
Trackback
